Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Datorassisterad språkundervisning - Sida 1 av 1

Är datorassisterad granskning (CAD) med enkelgranskning inom mammografiscreening lika bra som dubbelgranskning? : En litteraturstudie

I Sverige erbjuds sedan i mitten på nittiotalet alla kvinnor i åldrarna 50-69 år (40-74 år i det flesta landsting) hälsokontroll med mammografi som en organiserad rikstäckande insats i kampen mot bröstcancer. Bristen på bröstradiologer och införandet av datoriserad (digitaliserad) mammografiteknologi har startat en utvecklingsprocess varvid en bröstradiolog ska bedöma bröstbilderna (enkelgranskning) och i sitt arbete ta hjälp av ett dataprogram (CAD) istället för att två bröstradiologer ska göra samma arbetsuppgift (dubbelgranskning) som är Socialstyrelsens rekommendationer.Syftet med denna litteraturstudie var att bedöma kunskapsläget för datorassisterad bildgranskning inom hälsokontroll med mammografi med direktdigital teknik (FFDM). Slutsatsen är att i dagsläget finns det inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna säga att patientnyttan med datorassisterad enkelgranskning är lika stor som med dubbelgranskning. Det behövs ytterligare studier för att kunna göra en evidensbaserad nytto-och riskanalys av den aktuella metoden..

Datorn som hjälpmedel i språkundervisningen

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen.

Att välja - eller inte välja - Trageton-metoden : En undersökning om valet av Tragetons metod för läs- och skrivinlärning

Syftet med denna undersökning är att studera varför två olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod på en annan skola. Andra frågeställningar inom området har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lärare/förskollärare på de aktuella skolorna, men också en rektor och en speciallärare som påverkat valet av läs- och skrivinlärningsmetod. Resultatet visar att tillgången till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta påverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets inställning ännu mer.